I Stenungsund finns Sveriges största kemikluster som ska ställa om för att möta de nationella målen på nettonollutsläpp till 2045. För att klara omställningen från fossila bränslen behövs mycket el och effekt, något det dock inte finns tillräckligt av i dagsläget. Ett bolag har valt att i stället investera i Norge.
Våren 2023 beräknades Stenungsunds kemiföretags elbov öka från dagens 100 MW till 200-300 MW till 2030. Bristen på el och bristen på besked när mer el kommer att finnas tillgänglig gjorde att flera av företag varnade för att investeringar riskerar att utebli eller skjutas på framtiden – något som också har skett.
– Våra omställningsprojekt kräver framförhållning och det handlar om väldigt stora investeringar, så det måste finnas tydliga besked kring när det finns elkapacitet och effekt. Vi kan inte ta ett mångmiljardbeslut om vi inte har förutsättningarna helt klara. Det är ju rätt självklart, säger Jonas Eklund, klimat- och energiexpert på Borealis, till Tidningen Energi.
Först till 2031 förväntas Stenungsund få ett större tillskott av el. Medan man väntar på stamnät till Stenungsund arbetar Vattenfall för att snabbare få fram mer effekt, exempelvis genom gasturbiner och batterilager.
Valde Norge
Vissa väljer att inte vänta, som kemiföretaget Inovyns där man beslutat att investera i sin anläggning i Norge. Man planerar en elektrifiering av krackern som tillverkar råmaterialet till PVC-plasten. Den använder i dag naturgas.
– Vi har tagit fram en ny teknologi för att genomföra detta och när vi skulle bestämma var vi skulle starta en sådan satsning valde vi mellan vår anläggning i Stenungsund och vår norska anläggning Rafnes, säger Geir Tangenes, fabriks- och anläggningschef för Inovyn i Stenungsund.
En bidragande orsak till valet är att det i Norge finns tillgänglig effekt att bygga ut.
Energilager
Vattenfall fokuserar nu på att utreda olika typer av energilager för att kunna ta hand om svängningarna i elsystemet och flera förstudier genomförs för tillfället.
– Det är smart att börja med dessa lösningar redan nu för vi kommer att få en stor vindkraftsutbyggnad i Sverige och vi behöver bli ännu bättre på lagerlösningar. Här tror jag att det är viktigt att man inte låser fast sig vid att ett energilager enbart ska ladda och få ut el, utan att man även tänker i energisymbios så att man exempelvis kan ladda med el och få ut värme, som exempelvis kan användas till en kemiprocess eller för att producera ånga, säger Magnus Baltgren, ansvarig på Vattenfall i Stenungsund.